Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mens, — blott med den skillnad, att. strömmarne ligga der
mer åtskilda. För att urskilja dem i bladens nerver fordras,
att dessa skola vara genomskinliga, och näringssaften vara
färgad. Äfven här ligga de upp- och nedgående strömmarne
nära hvarandra; anastomoser äro sällsynta och förekomma
mest vid nervernas grening. Hvad som här underlättar
observationen är, att man kan betrakta ett blad i sammanhang
med hela växten, då strömmen i afsöndrade delar deremot snart
upphör; men äfven i hela afsöndrade blad bibehåller han sig
längre än i andra delar, som måste dissekeras. I blad- oeh
blomskärm, foder- och kronblad, äfvensom kapselvalvler
förgrena sig strömmarne, äfven utan att vara åtföljda af
spiralkärl. I alla dessa finare förgreningar är strömmens lopp vida
långsammare än i härden. — Öfver allt beror likväl
hastigheten af årstiden, väderleken oeh sjelfva växtens olika
perioder. Hastigast är loppet under perioden strax före blommans
utveckling; efter blomningen aftager det, utom i frukten. I
torr luft är det mycket trögt, ofta afbrutet; men fuktig luft
och regnväder påskynda det utomordentligt. Hastigast är det
i träden strax efter löfvens utslående. Om vintertiden är det
nästan endast märkbart i roten. Med dess afstannande följer
likväl icke växtens död; växterna kunna länge befinna sig i
ett letargiskt tillstånd, men vakna till nytt lif vid gynnande
omständigheter. Genom sträng frost coagulerar likväl
näringssaften, hvarefter växtens eller växtdelens död är oundviklig;
och detta är förklaringen, hvarföre frost om våren, då
saftkärlen mest svälla af näringssaft, af alla årstiders är den for-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
