- Project Runeberg -  Botaniska utflygter. En samling af strödda tillfällighets-skrifter / Band 2 /
42

(1843-1864) [MARC] Author: Elias Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som ock den sedan urtiden så betydligen aftagande
temperaturen, såsom en följd af värmets utstrålning i rymderne.
Först långt, långt efter den period, då urbergen voro smälta,
glödande massor, liksom de vulkaniske bergmassorne under
sednare perioder (ty då måste allt vatten, som betäcker
jorden, omgifva den samma såsom ett tjockt,-mörkt moln)
finner man jorden så afsvalnad, att den kunde hysa organiska
varelser. Öfver allt och företrädesvis i de nu kallaste länder
på jorden finnas rika lemningar efter derstädes i urtiden
lef-vande naturalster, omisstydligen hänvisande på en förgången
verldsålder med varmare, tropiskt klimat. Detta är förhållandet
så väl på Spitsbergen, Nova Zemla och i Sibiriens obygder,
som på Södra polarländernes snötäckta kuster. All tanke på
dessa klimateriska förändringars beroende af någon jordens
olika ställning till solen eller förändring af jordens axel måste
försvinna, sedan det är fullkomligen bevisadt, att jordklotet
med sin afplattning emot polerne på det nogaste öfverens-

ställe under olika tidskiften än höjt, än sänkt sig, så att söt- och
saltvattensbildningar vexla om hvarandra såsom påJutland. Detta
förhållande eller rättare mödlersta och norra Svenskå vallens
höjning öfver hafsytan gaf för ’100 år tillbaka anledning till den
häftiga striden om vattenminskningen, hvilken hyllades af Linné och
den tidens Naturforskare (Dalins Svenska historia hvilar på denna
hypothes), men bestreds synnerligast af Theologerne. Vid 1748 års
Riksdag fattade Presteståndet ordentligt beslut, att vattnets höjd
icke minskades. Emedlertid hade, som vanligen i häftiga strider,
båda orätt1, vattnet hvarken ökas eller minskas, utan jorden höjer
eller sänker sig (olika på olika punkter), så att naturen hyllar
vexelhruk i stort.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:20:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/febotan/2/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free