Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fjiill Glnmillorce och Julillorje), Inilka icke äro ordnade i
kransar; men omärkligt närma de sig der till, tills de förenas till en
blomkalk (perianthium). Dermed slutas utbildningen hos
Mono-cotyledonerna, hvilka derföre utgöra en serie; men just derföre
blir blomkalken hos dessa både skönast (Liljorna) och
mång-faldigast utbildad, emedan denna är deras högsta typ. Bland
Dicotyledonerna ar kalkbildningen (Bracteiflorse) endast, en
grad-passering (för att låna ett uttryck ur militär-språket), ty
bland dessa fördubblas metamorphosgraderna inom
blomningens; inom kalken, då benämd blomfoder^ uppträda kronblad,
hos de lägre alltid fria och derföre lätt försvinnande
(Euphor-biaceaj m. fl.), eller till struetur och utseende föga skilda från
kalkbladen (Polygoneaj), så att ingen fast gräns gifves mellan
Apetalce och Diolypetalce. Deremot äro Corolliflorce alltid skarpt
afsöndrade från Incompletse; bland dessa förmedlas
kronbladens förening till en olikartad pip genom kronfästet, och
utgöra dessa således sista och högsta utvecklingen. Att icke
delarnes frihet, utan tvärtom deras harmoniska förening,
utmärker fullkomlighet, antydes redan deraf, att de
obestridligen lägsta (Glumiflora3, Juliflora;) hafva alla delar mest fria
och osvmmetriska.
2. Ju fullständigare metamorfosen är, desto fullkomligare
är växten. En metamorfos säges vara desto mer fullständig,
ju mer bladen i den nya till ställning, form och consistens
af-vika från den föregåendes. Hos de lägre Hjertblads-växterna,
såsom Gräsen, Hängeträden, är blombetäckningen till ställning,
form och consistens så litet afvikandc från bladen, att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
