Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arter, fast jag ej sett öfvergångar. Jag ar fullt öfvertygad,
att, då Linné sätter för artbestämning acerrimum judicium
öfver både yttre utseendet och alla karakterer, bar han afsett
denna inre högre skillnad; för en hvar måste väl vara klart, att
den både adlar artbegreppet och artkunskapen *).
Utrymmet medgifver icke att bär genomgå alla våra
omtvistade växtarter, för att visa, huru de på denna väg
framträda i ett klarare ljus. För mig åtminstone är klart, att hos
Calamagrostides stråets anlag att grena sig (grenarne
utvecklas vanligen först efter afblomstringen, hvarför man ansett
detta för mindre constant!), vippans slakhet eller sammandragning
efter blomstringen, blommornas utspärrande och tillslutande
efter blomningen (allt förbisedt i Herbarier) äro vida
väsendt-ligare än den lilla osynliga (stundom saknade) borstens högre
eller lägre infästning på kronskalet, eller större och mindre
längd, hvilka karakterer efter min uppfattning ej skilja arter.
*) För slägtbegreppet och familjernas bestämmande äro ock biologiska
förhållanden af stor vigt, såsom vernatio foliorum, cestivatio
jlo-ris. Gräsens vigtigaste indelningsgrund hämtas af de
utspärrade (Euryanthce) och hoplagda kronskalen {Clisanthce). Utom det
att dessa bilda tvenne högst naturliga serier, drager denna
skillnad så många andra nödvändigt med sig. Hos de förra utskjuta
strängarne och märkena vid blommans bas-hos de sednare
utskjuta de i toppen, hvarföre stiften måste blifva utdragna. Den af
Brown föreslagna indelningen, efter öfre eller nedre blommornas
felslående, sammanfaller der med; men är mindre praktisk, dels
för tlera undantag, f. ex. Arrhenatherum, Holcus m. fl., dels för
de talrika slägten, som alldeles sakna felslagen blomma, hvarföre
tvistas, om f. ex. Milium tillhör de förra eller sednare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
