Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läggning före utslåendet, och t\if\elsutan är vcrnalio eller
bladens läge i knoppen före utvecklingen af stor vigt. Deremot
känner man nu med visshet, att en del subtila frökarakterer
f. ex. rotämnets läge i Cruciferernas frön icke är
oföränderligt. Tournefort afsåg äfven mer vigtiga skillnader i
vegetativa systemet, hvarföre hans slägtbestämningar ofta äro
mer naturliga än de Linneanska. För vetenskapens
praktiska mål, hvilket den förnäma vetenskapen för sina abstracta
principer alltför mycket förbiser, vore högeligen önskligt, att
man mer lämpade sig efter den oförgängliga, i folkets
medfödda känsla lefvande uppfattningen af det naturliga, under det
Botanisternas åsigter vexla för dagen *). Ty ehuru vi antaga
både slägtet och arterna grundade i naturen, följer icke
deraf, huru vidsträckt eller inskränkt, utan endast, att de i båda
*) Allt från slägtbegreppets fastställande hafva Pinus och Ahies,
Anemone och Pnlsatilla m. tl. periodiskt varit än förenade, än
åtskilda. Jag vill yppa för Läsaren hemligheten, hvarföre man ofta
i sådana conventionella frågor byter om namn, liksom moder i
allmänna lifvet, nemligen att man derigenom hoppas få tillfälle att
sätta sin hallstämpel på en mängd arter, äfven Jem, som man
aldrig sett. Redan i Syst. Myc. 1. framställde jag derföre den
grundsatsen, att man som Auctor för arten skulle citera den, som först
rigtigt framställt densamma, eller nppgifva artens sanna källa.
Med tillfredsställelse har jag sett de flesta bättre författare, både
i Zoologi och Botanik, hafva antagit denna grundsats, och att de
Italienska Naturforskarne på ett allmänt möte enhälligt erkänt
densamma. Då en person brukar blott för sålunda vexlande
slägt-namn sätta sm hallstämpel till arterna, är det för mig ett
osvikligt bevis, att han blott lefver i formen, eller idkar\etenskapen ej
for dess egen skull, utan af fåfänga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
