Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lifvets art (frivillig rörelse, näringens upphämtande inom
individen). måste vara fria; växternas lägre utvecklingsgrader, för
näringens inhämtande ur en yttre härd, måste, liksom hela
(af flera individer sammansatta) plantan i jorden, vara
fastade vid växternas axel eller uppstigande del. Antingen bör
man således anse de olika individerna bland nämda djur för
olika organer af samma individ, eller ock växternas organer
för sjelfständiga individer, endast likt Polypernas förenade
genom en gemensam stam. I bägge fallen bortdör den enskilda
individen, sedan den genom knoppbildning pånyttfodt sig sjelf.
Och häruti’ ligger grunden till växllifvets skilda perioder,
bestämda af årstiderna. Vid en lägre temperatur än den, vid
hvilken växternas lifskraft om hösten går till hvila, vaknar
den om våren till stegrad lifsverksamhet; det är ej endast
kölden, som om hösten afbryter växternas fortgående
utveckling, utan fast mer den uttömda lifskrafien; ty om man
inflyttar vid nämda tid våra trädslag i varmt rum, fälla de
icke desto mindre löfven lika väl som i den fria naturen. Hvad
morgon och afton, dag och natt är för djurlifvets periodicitet,
det är vår och höst, sommar och vinter för växterna. Men
det beror af väderleken och yttre förhållanden, om den
slumrande lifskraften så väl i knoppar som i frön under den nya
våren väckes till nytt lif. Man har en hel sommar öfver i
iskällare förvarat frusna träd, som först deruppå följande ^r
utvecklat sig, liksom ej längre tid än en vanlig vinter
för-llutit — och i högre fjälltrakter är icke ovanligt, att växterna
flera år igenom förblifva täckta af snö och sedermera, först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
