Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
insektstyng. Hos fikonet beror fruktens saftighet och
smaklighet just deraf.
Sedan dessa trenne mer tillfälliga afvikelser från artens
typ blifvit frånskilda, återstå de mer väsendtliga och normalt
utbildade förändringarne, hvilka så väl i afseende på sina
olika orsaker som egendomliga förhållanden fördelas i
följande klasser:
1. Artförändringar (Variationes) äro de afvikelser i fria
naturen från stamarten, som väl genom tydliga kännetecken
skiljas från stamarten, rnen antingen genom medelformer
eller genom odling (uppdragne nemligen genom frön; ty
fortplantade genom roten, afläggare o. s. v. bibehålla de sina
individuella egenheter) öfvergå till stamarten. Dessa äro af
tvenne slag:
a. Former (Lusus) eller de afvikelser, som uppträda blott
i en viss del eller blott genom en viss bestämd karakter
af-vika, under det hela växtens utseende och öfriga karakterer
förblifva oförändrade. Vanligen är hos hvarje slägte, eller
åtminstone hos närförvandta arter, ett anlag att bilda
motsvarande former, hvilka de, som blott efter bestämda karakterer
uti herbarier bestämma arter, ofta förvexla. Så hafva de
flesta Rosor en högre storbladig och en mindre småbladig form
(dessa äro under odling genom afläggare beständiga);
Ilicra-cier och flera slägten en bredbladig och en smalbladig form,
eller en luden och en glatt; Hvifvor (Primulaj) m. fl. en med
kortare, en med längre pip; Campanuhe en blå-, en
hvitblom-mig; de flesta Pilar en med luden, en annan med glatt frukt*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
