Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åsigter efter den nyaste bok, dem faller i händerna. Jag
förstår icke, huru man kan vilja skrifva öfver ämnen, hvarom
man ej eger fast och bestämd öfvertygelse. Man säger ofta,
att «den växtformen väl kan vara beständig, men ej förtjenar
upptagas som egen art«. Växterna räkna likväl icke meriter;
man utgifve dem derföre, efter sitt tycke, ej för afart, utan
som underart, ty dermed säger man sig ej hafva observerat
dess öfvergång. En annan vigtig anmärkning är, att man
icke må anse en art för artförändring, derföre att vissa för
den samma uppgifna karakterer äro obeständiga; att detta är
något vanligt, äfven bland de bäst kända arter, är för hvarje
med naturen närmare förtrogen forskare väl bekant *).
Af-ven emellan de tydligaste arter, f. ex. Hvitsippan och
Gul-sippan, hvilkas artskillnad väl ingen betviflar, liar jag den
fullkomligaste länk af medelformer, så att man icke kan skarpt
bestämma gränsen dem emellan. Samma förhållande är
emellan Gcwn rivale och urbanum, Carduus oleraceus och
a-caulis, Populus tremula och canescens **), o. s. v. De, som
*) Emellan Corydalis solida och fabacea antog man förr skillnaden
ligga i de inskurna och hela blomskärmen. Jag förde lökar af
den förra till Småland-, men derstädes fick den hela skärmblad.
Dermed ansåg jag mig hafva observerat, att de öfvergingo i
hvarandra. Sedermera fann jag helt andra skillnader dem emellan, och
de dubbla formerne efter bladskärmarna, långt från att visa
öfver-gångar, bevisa bäst deras artskillnad. Mången tror sig ärligt
hafva observerat öfvergangar, men har blifvit bedragen derigenom,
att han ej riktigt fördelat hvardcras former.
**) För dem, som vilja behandla den lefvande naturen efter lineal och
cirkel, äro sådana former stötestenar; mnn söker hjelpa sig ur för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
