Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inen drunknar i en råken på isen å samma ställe följande år.
— En bonde i Tavastehus brukade mörda resande
främlingar; en sådan lånar hus bos honom, får sig anvist visst
lägerställe, men får om natten infallet gå ut, att efterse sin
häst. Rondens son lägger sig i sömnen i den främmandes
plats; för att ej väcka honom, intager främlingen hans.
Ronden inkommer om natten, mördar sin egen son, upptäckes
och lider sitt straff. Bland många likartade berättelser må
följande, för hvars sanning Prof. Strömer borgat, i sin
helhet införas:
1 Norrige skedde ett mord, deruti trenne voro
del-aktige. Efter ingendera kunde öfvertygas vara egentliga
banemannen, måste de kasta lott, hvilkendera skulle
mista hufvudet. Lotten faller på den mest oskyldige,
hvilken Konungen sänder dödsdomen. Denne ville intet dö,
säger sig i evighet vara oskyldig. En af de största
ad-vocater blir obligerad gå till honom, för hvilken han
visar, att det var lika klart, som att 2 gånger 2 titgör -4,
att han omöjligen kunde vara baneman. Saken
remitteras derpå åter till Konungen’, Konungen, occuperad med
annat, mindes namnet, säger, utan att läsa den nya,
ran-s åkning en: han är dömd att dö, han skall dö. Fången
får domen och blir alldeles desperat. Advocaten går
till honom och säger: jag ser, att j ha fv en Guds dom
öfver eder-, fast i detta mål j åren oskyldig, så måsten j
hafva på Eder någon annan blodskuld. Då erkände
fån-gen: ja, jag ser Guds rättfärdiga dom. Det var jag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
