- Project Runeberg -  Botaniska utflygter. En samling af strödda tillfällighets-skrifter / Band 2 /
343

(1843-1864) [MARC] Author: Elias Fries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dast utbilda sitt rena natursinne för det enkla, sanna, för
menskligheten fruktbringande. Sambandet emellan Linnés
religiösa åsigter och hans vetenskapliga skall blifva föremålet
för de betraktelser, hvarmed mig åligger öppna
morgondagens högtid.

Ty ännu fortlefver i vår afskilda vrå af verlden det
vördnadsvärda bruket från fädrens dar, att fira lifvets, liksom
solljusets, vigtigaste vändpunkter såsom glädjefester; och
spör-jom samtiden, om lyckan och friden hvila mindre
välsignelserika öfver vårt land, än Öfver länderna i söder? I de lärdas
stilla lif, under hvilket bildningens planta omärkligt skjuter
blad efter blad, tills lagerkransen är fullknuten, är den dag,
då ynglingen förklaras sjelfmyndig i vettets verld och
berättigas sjelf uppträda som lärare i de vittras gille, tvifvelsutan
den betydelsefullaste: de réna urbildernas blomstringsstund för
de knoppar, som under Iifvet skola utvecklas och mogna. Det
sinne och anlag, hvarmed mannen då först beträder sin fria
bana, bestämmer hans riktning och framgång för hela lifvet; och
en hvar måste väl dervid erkänna, att han är i behof af ett
högre bistånd: erinra sig, att med nya rättigheter följa högre
pligter, och att ingen ännu fattat allvarliga, heliga föresatser
välsignelselöst. Af det ädlaste på jorden, det stigande ljusets
seger och forskningens frihet, är väl morgondagens fest
endast en symbol; men annorlunda kan menniskan aldrig skåda
det eviga i ändligheten. Det är icke till ett hedniskt lag,
utan i den Christna kyrkan vi skola församlas till erinran,
att jordisk vishet endast är ett vexlande, förgängligt återsken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:20:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/febotan/2/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free