Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det närande ämnet för elden*). Afven med theologien
ligger filosofien vanligen i delo, ty äfven de hafva olika
kunskapskällor; den lnmlaburna religionen är icke blott
förnuftets, utan fastmer lijertats och samvetets filosofi, uppenbar
vorden i tiden under mensklighetens stigande utveckling och
således en liistoriskt-empirisk vetenskap. Vi antaga
nemli-gen trenne kunskapskällor, en kritisk i menskliga förnuftet,
en gudomlig uppenbarelse i naturen och en annan i
hjer-tat och samvetet. Naturvetenskapernas filosofi, grundlagd
af Aristoteles och Bacö, förenar religion och förnuft och
sammanfaller så nära med den empiriska naturforskningen,
att bådas framsteg äro gemensamma.
Man beskyller vidare naturvetenskaperna för att leda
till egoism och materialism. Materialismen var mest
herr-skande i de tider, då naturvetenskaperna voro fullkomligt
okända, då man reste altaren åt Pluto, tillbad guldkalfvar
och genom mennisko-offer sökte tillvinna sig sina ohyggliga
gudars ynnest. Långt från att leda till egoism, kan näst
religionen ingen vetenskap framvisa flera martyrer, som
offrat sig af ädelt nit för vetenskapen. Vi kunna, endast bland
Skandinaver, nämna en Läjiin g, en Kamig, Forskåld, C.
*) Vi äldre minnas nog den Schellingska Naturfilosofiens
grasse-rande, då bland oss
Ur liimmelens öknar
Bland sjunkande töknar
gick fosforos fram
utan att ens qvarlemna så mycket positivt resultat som en
fosforsticka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
