Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Historia under tiden före Linné ega vi en utförligare
redogörelse af J. A. Holmström i Botaniska Notiser 1849, p.
105, 156. Men de yttre förhållanden, som inverkat på
för-fattarnes verksamhet, äfvensom tiden för densamma, hafva
vi ansett nödvändigt angifva. För de äldsta tiderna, innan
ännu någon egentlig Botanisk litteratur uppstått, har
blifvit nödigt upptaga de obetydligaste anlag dertill; men efter
Linné, ur hvars liufvud Botaniken framgick fullväxt, som
Minerva ur Jupiters, hafva vi icke fästat oss vid mindre,
tillfälliga uppsatser i Tidskrifter, disputationer eller
medicinska och ekonomiska skrifter, i hvilka Botaniska notiser
tillfälligt förekomma. Ånnu mer gäller • detta en mängd
obetydliga Läroböcker. Jag har valt benämningen
växt-kännedom på denna uppsats, emedan jag ämnar börja vid
tider långt före dem, då ännu ens en tanke på
vetenskaplig Botanik hade uppstått.
TTi-ticleii. Hedniska TiclelvvarfVet.
Då Götiska folkstammen först bosatte sig i
Skandinavien, medförde den efter all sannolikhet från sitt förra
hemland dess sädesslag, kulturväxter och den naturkunskap,
som under en föregående lång, oberäknelig tid blifvit
för-värfvad*). Derom vittna de utmärktare naturalstrens namn,
hvilka medföljt från uräldsta Germaniska tiden och derföre
*) Råg och korn omtalas redan i de Nordiska Sagorna, men
hvetet infördes i Sverige, enligt Dalin, först i början af 1400-talet.
Troligen var det dock förut kändt i södra landskapen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
