Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
logiskt draperi. Efter de tiders åsigt var ock endast
spekulativ forskning värdig tänkande varelser, och, ju mindre
faktisk kännedom man egde, desto lättare förlorade man sig
i logiska schemata, utan allt positivt innehåll. För nämnda
skola von> vetandets hufvudkällor 1) Bibeln och 2)
Aristo-telis filosofi; nya utländska upptäckter förbisåg och
ignorerade man. Vi få i det följande se, huru strängt
Naturvetenskapernas idkare den tiden slöto sig till Theologien och
vanligen öfvergingo till Theologiska läro- eller Biskops-stolar.
Man måste också ofta beundra den fyndighet, hvarmed man
förstod bevisa sina satser ur Bibeln. Så vederlägges
gene-ratio cequivoca med 1 Mos. 1: 11; bestrides solens inverkan
på växternas bildning, emedan växterna skapades på tredje
dagen, men solen på den fjerde. Vi få likväl i det
följande se, hvilka friheter man tog sig, f. ex. Ungius i
Botanikens historia, att utspinna Bibelns ord utöfver hvad de
verkligen innehålla. Mot slutet af denna period utträngdes
den som ett non plus ultra ansedda Ramiska filosofien af
den Cartesiska, hvilken, ehuru i sig sjelf icke just något
framsteg, ändock hade den nyttan med sig, att dess hviiflar
bortsopade en mängd skolastiskt damm och gräl. Professor
Stenius var i Upsala dess förste anhängare, Med. Professor
Hoffvenius sedermera dess målsman, kraftigt biträdd af O.
Rudbeck d. ä. — och icke var han den man, som lät binda
sig af föreskriften att icke framkomma med något nytt.
Att förstnämnda skola var på en villoväg, behöfver icke
anmärkas; men på vetenskapens nuvarande ståndpunkt må
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
