Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Speciella Botaniken fördelas i Botanologi (läran om
örterna), Thamnologi (läran om Buskarne) och Dendrologi
(läran om träden). Mot den antagna definitionen på en ört
(herba), »en bladig växt, omedelbart uppskjutande från
roten», anmärker författaren, att Misteln saknar rot, Cuscuta
blad. Af författarens mycket praktiska system torde vara.
tillräckligt lemna följande schema:
A. Plautte priucipales, de, som duga att äta:
1. Olus, växter, som odlas i trädgårdar: Kål,
Laktuk, Spenat, Dill, Lök, Sparris, Gurkor
m. fl.
2. Fruges, växter, som odlas på åkrar.
a. Segetes, sädesslagen, hvilkas både delar
(cal-mus, spica, locustce, grana, aristce) och
särskilda slag definieras. Borstens ändamål säges
vara vapen emot foglarne, och Hafrans småax
(locustce bipedes) sägas för den dubbla borsten
vara tvåfotade.
b. Legumina, ärtväxter, hvartill äfven Linet
räknas.
B. Plautic miitus priucipalcs.
1. Coronarice, Prydnadsväxter.
2. Medicinales, Medicinalväxter.
De öfriga, såsom Svampar, räknas till de ofullkomliga*).
*) Chesnecopheri afhandlingar De Ån i ma in gmere el vegelabili
in specie, jemte en annan de Anima scnlienle utmärka sig för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
