Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
turhistorisk mening) delas i generisk och specifik; denna
indelning är grundad i naturen sjelf, som, hvad formen
beträffar, icke älskar idel likhet öfver allt, utan skall en vara
den egendomliga jemte flera oegentliga, en den verksamma
och herrskande, men derjemte en mängd hvilande och
underlydande finnas i denna förening. Ty en form är
essen-tielt till på det ena, formelt blott på det andra stället.
Essentielt kan den dock vara till hvarhelst, men formelt i
det materiel blott, som hon närmast tillformar, och det
sålunda, att hon gifver upphof till en art (species), i det hon
gifver den form. Den generiska formen är den, som,
afse-ende mera materien än formen, icke bestämmer en art, då
den specifika formen deremot gör en arts bestämning. I
den senare afhandlingen, om Själ i allmänhet, definieras den
med grundbestämningen till fortsatt verksamhet hos en med
potens till lif organiserad naturkropp, och utvecklas derefter
träffande dess olika grader, vegetativ, sensitiv och rationel.
Jacob Flachsenius (Finne, f. 1633 och först Logices et
Metaphys. Professor 1665, sedermera Theologiae 1679) utgaf
1656 under Professor Wexionii prfesidium en disputation
De regno vegetabili in genere. Den är compilerad dels efter
Aristoteles, dels och hufvudsakligen från Staleni ofvan anförda
afhandling (hvarur f. ex. uppställningen af växtlifvets
funktioner o. s. v. är hämtad). Afven Ungii disputation är
begagnad vid framställningen af växternas organer. Något
egendomligt deruti hafva vi ej upptäckt. — Efter
Thauvo-nitis öfvertog Log. et Metaph. Professorn Thurenius äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
