Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
omsättning. Verksammaste agens på växterna är solen,
hvarjemte undersökes, om planeterna ega inflytande, så att
efter äldre åsigter giftiga och lurida växter skulle
beherr-skas af Saturnus; oljelialtiga, välluktande och välsmakande
af Jupiter; röda, taggiga med brännande smak af Mars*).
Förf. förkastar hela denna tlieori likasom ock Astrologien i
hennes helhet. Slutligen uppräknas växternas »causce
in-strumentales», 1) atmosferen, hvars salpeter-halt (sal
nitro-sum) är växternas näring (härmed synes vara menadt det
då okända qväfvet); 2) underjordiska elden (jordvärmen);
3) daggen; 4) vindarne; 5) regn; 6) vinterkölden, utom
hvilken växternas rötter skulle förruttna; 7) snön, som,
skyddande de spädare växterna, genom sin salpeterhalt ökar
jordens fruktbarhet. Af ofvananförda synes, att vi befinna
oss på en öfvergångsperiod från skolastikerna till en
nyare tid.
Liksom medicinska insigter voro allmännare spridda,
innan man erhöll särskilda läkare, så voro ock botaniska
kunskaper mer allmänna bland äldre tiders lärde, än sedan
Botaniken utbildat sig till en speciel vetenskap. Derom
vittna redan de flera exemplar af äldre Botanisters skrifter,
som funnos i den tidens bibliotheker. De rådfrågades icke
blott af Läkare, utan äfven af Theologer, Filologer- och
Filosofer. Vid slutet af denna period möta oss tvenne
vördnadsvärda män, som jemte sina egentliga befattningar på
ett utmärkt sätt egnade sig åt Botaniken, neml. Professor
*) Ingen af de Svenska skolastikerna har vidrört detta ämne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
