Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1. Bildandet af en bestämd och lättfattlig terminologi,
jemte ett noggrannare bestämmande af växternas yttre
delar, synnerligast fruktens och befruktningsorganernas.
2. Införande af logisk reda och bestämdhet i
diagnostiken och beskrifningarne.
3. Fastställande af grunderna för slägtbestämningen
och nomenklaturen. Tournefort, som först grundläde
slägt-begreppet, hemtade för detsamma karakterer äfven af
vegetativa systemet, hvilka Linné förkastade. (I senare tider
hafva åter större delen af Tournefortska slägtena åter
blifvit antagna.)
4. Återställande af artbegreppet i dess äldre,
naturliga betydelse. Under föregående Tournefortska perioden,
upptagen af slägtbegreppets fastställande, betraktades
arterna blott som tillfälliga modifikationer af detsamma, och
derföre gjorde man ingen skillnad mellan arter och
va-rieteter.
5. Antagandet och införandet af artnamnen (»nomina
tri-vialia» L.). Haller bestrider Linné äran deraf, anmärkande, att
Rivinus först infört dessa, och visserligen äro mänga, f. ex.
Viciornas, gifna af honom, ehuru Linné först införde dessa
som allmän princip.
6. Växternas könsskillnad var visserligen af Vaillant
och flera före Linné ådagalagd; men densamma erhöll en
högre betydelse genom Linnés sexualsystem. Fastän
hvarken naturligt eller vetenskapligt, hvilket Linné sjelf uttalat,
förblifver det alltid ett odödligt snilleverk och för begyn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
