Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Paris (1781—1783), just då hans större verksamhet
skulle börja, afled han sistnämnde år. Utom Supplementum
Plantarum, Brunsv. 1781 (hvilket till stor del skall grunda
sig på fadrens efterlemnade mscr.), ega vi af honom endast
beskrifningar jemte afbildningar af en del sällsyntare
växter i Upsala trädgård och dissertationerna: Nova
Grami-num genera, Ups. 1779, och de Lavandula, Ups. 1780.
På den yngre Linnés arfslott efter fadren föllo hans
samlingar, bibliothek och handskrifter. Deras öde efter hans
död är en sorglig historia*). Dervid bör först anmärkas,
att redan under fadrens tid grodde bland de klassiska
studiernas målsmän en afvoghet, att ej säga afund, emot det
framstående rum, Naturvetenskaperna intagit vid Upsala
högskola, och med Theologerna låg Linné d. ä. i delo för sina
friare åsigter. När den yngre Linné var död, såg man icke
ogerna, att genom Linnéanska samlingarnes försäljande det
onda med roten kunde uppryckas. En ung studerande, A.
Dahl, Westg., sedermera Botanices Demonstrator i Abo,
erbjöd samma summa som Engelsmannen J. Smith; men det
ansågs hederligare att handla med den rika Engelsmannen,
än med en fattig student, som lånat penningarne.
Obegripligt, att ingen, icke ens Thunberg**), insåg den nesa och
oersättliga förlust, fäderneslandet derigenom led; men si!
*) Utförlig framställning häraf är lemnad af framl. Doc. Myrin.
**) Thunberg ansåg sig hafva hemfört lika stora samlingar; men
man begrep ej då, att Linnés Herbarium egde en cerugo
nobi-iis, som icke kunde genom mängd ersättas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
