Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nater, en Tessin, en Gyllenborg, Lagerström, De Geer,
AJil-strömer, Grill m. fl., anlade Naturhistoriska Museer. Öfver
de förstnämndas har Linné utgifvit praktverk. — En historisk
författare har yttrat, att intet folk i politiskt hänseende
uppnått det mål, hvartill det haft anlag, endast Sverige har
blifvit mera; detta kan ock med skäl tillämpas på dess
ingripande i Botanikens utveckling. Hvad Gustaf 11 Adolf
och hans hjelteskara i förra hänseendet var, blef Linné
och hans lärjungar för botaniken. Hvarje folk, som
upp-trädt i verldsliistorien, har haft sin hjelte-ålder; hvarje
vetenskap, som vunnit högre utveckling, sin riddar-tid; för
botaniken är denna det Linnéanska tidehvarfvet, på hvilket
vi med fullt skäl kunna tillämpa Skaldens ord:
Det finns ej tid, som dessa minnen söfver,
Det finns ej land, som deras like har.
O. I?- Thnnberg’ oeli lians samtidu i XJpsala.
Professor C. P. Thunberg (Smol., f. 1753, f 1828) var
en af Linnés senare lärjungar, som efter afslutäde
Medicinska studier under en företagen utländsk resa antog
anställning i Holländska Ostindiska Companiets tjenst. Han
erhöll derigenom tillfälle att besöka det eljest otillgängliga
Japan äfvensom Java och stannade en längre tid på Kap.
Beskrifningen öfver hans nioåriga utrikes vistande är gifven
i Resa i Europa, Afrika, Asien, Ups. 1788—1793,
öfver-satt på Tyska, Holländska, Engelska och Franska. Thun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
