Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
. 89
stergötland och Bohus, som utgafs i Stockh. 1746; derunder
upptäcktes flera sällsyntare växter, upptecknade i K. Vet.
Akad. Handl. 1743. Derefter företog han 1747—1751 en
resa till England och N. Amerika (Canada, Pennsilvanien
m. m.); första tomen af denna resas beskrifning utkom i
Stockholm 1753, andra 1756, tredje 1761; men den fjerde,
som skulle afhandlat resan till Irokesernas land, utkom
aldrig. Han hemförde betydliga samlingar af frön (från hvilka
flera nu allmänt odlade växter härstamma) och växter,
livil-kas bestämmande och beskrifvande han öfverlät till Linné,
som var egentliga upphofvet till denna resa, hvartill medel
lemnades af K. Vetensk. Akad. samt Universiteterna i
Upsala och Abo. Redan före sin färd till Amerika anställd
vid Abo Högskola såsom Ekonomie-professor (sedermera
Theologiae Doctor) bosatte han sig der för alltid. Den af
Browallius och Leche påbörjade Flora Fennica utgafs nu
tillökt af Kalm 1756. Den är blott en katalog, utan
växt-ställen; andra delen, innehållande kryptogamerna, utkom
aldrig. Prof. Kalut var en lycklig och utmärkt skriftställare
och har utgifvit i Abo omkring 40 disp. i Ekonomi och
till-lämpad Botanik. Hans efterträdare P. A. Gadd var
likaledes en flitig författare, men egnade sig uteslutande åt
Ekonomi.
Den mest framstående af Finska Botanisterna denna
period var C. X. Jlellenius (nob. v. Hellens, Fenno, f. 1745,
t 1820), en af Linnés sednaste lärjungar och den siste, för
hvilken han presiderade (de Hyperico, 1776). Redan förut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
