Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lig var ej den gamla Linnéanska tiden, då man icke ens
tänkte deruppå!
Speciella Botanikens framsteg sedan Linnés tid äro
oberäkneliga. Blott under dessa sista femtio år har arternas
antal tredubblats. Linné uppskattade växternas antal först
till 10,000; man har småningom ökat det till 50—, 100—,
200,000, och säkerligen är detta allt för ringa; slägtenas
antal är nu nära lika stort som arternas på Linnés tid.’*
Det är isynnerhet de lägre kryptogamernas antal, som
synes oändligt; hvarje växt har ofta flera egendomliga
parasiter. Ju flera man upptäcker, desto flera inser man
återstå att upptäcka. För mig har ofta framställts den frågan,
om det under närvarande förhållanden är nödvändigt, ens
nyttigt under speciella namn upptaga alla endast under
mikroskop skiljbara, t. ex. Bladsvampar. Astronomerna gifva
ej egna namn åt hvarje endast under teleskopet urskiljbar
stjerna i nebulosorna. Säkert är, att det afleder från de
högre och vigtigares kännedom. I den mån de kända
växternas antal ökats, har ej varit möjligt inskränka sig till
den enkla Linnéanska diagnostiken på slägten och arter,
som ledt till mycken osäkerhet i bestämmandet, emedan
Linnéanska definitionerna passa till flera. En annan följd
deraf har varit, att de flesta Botanister nu för tiden rikta
sina studier blott åt en viss grupp, ofta en enda familj
eller ett slägte, och att ingen nu mer förmår följa
vetenskapen i alla dess speciella detaljer. Ännu för 50—60 år
sedan, då förf. började sina studier, ansågs det för en pligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
