Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
följt Linnés egen regel, att slägtena skulle bildas efter
naturliga förvandtskapen och icke efter karakterer; men man
har förbisett denna, då man indragit flera gamla slägten, f.
ex. Cineraria, Sorbus, Orobus m. fl., af brist på mer
framstående skiljemärken. Hufvudsakliga skillnaden emellan
Linnéanska och närvarande tidens slägtbestämning ligger i
den öfvervägande vigt man lägger på karakteren. Dylika
önska vi ock alla, men erfarenheten lärer, »att i naturen
finnes ingen absolut karakter» (Koch), livarpå den redan
omnämnda Pelargonium med regelbunden blomma är ett
lätt i ögonen fallande exempel. Derjemte torde jag få
anmärka, att mindre slägtens söndersplittrande, då de
föröf-rigt äro naturliga grupper, är ingen vinst; men deremot i
praktiskt hänseende vigtigt, underlättande så väl arternas
bestämmande som minnet, om man kan lyckas fördela
oformligt stora slägten (t. ex. Agaricus, Sphceria, Senecio,
Solci-nutn). En annan motsats mot Linnéanska
slägtbestämnin-gen är, att man för konseqvensens skull yrkar, att samma
karakter, som i ett fall skiljer slägten, gör det samma
öf-verallt, hvilken grundsats Linné benämnde »det värsta
kätten», — och Cruciferae å ena sidan, och slägtet Polygonum
å andra lemna derpå talande bevis.
Artbegreppet, såsom grundadt i naturen, har i alla
tider bland alla samvetsgranna Botanister varit oföränderligt,
ehuru efter mer eller mindre noggrann bekantskap med
naturen olika tillämpadt. Endast hos Tournefortska skolan
och sedermera hos Necker finna vi en betydligare afvikelse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
