Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gar. Linné var den förste, hos hvilken tanken på
möjligheten deraf uppstod, ehuru väl numera ingen skulle vilja
erkänna de exempel, han deruppå anförde. Också lade han
ingen vigt derpå vid arternas framställning, riktigt
inseende, att hypotlieser om arternas ursprung ligga utom den
empiriska Botanikens område. Åfven om man skulle anse
dem vara af hybridt ursprung, måste man numera betrakta
dem som verkliga arter, då de visa sig fertila, alltid
konstanta, talrikt förekommande, med egendomlig historia och
geografisk utbredning. Efter Linné föll denna fråga i
förgätenhet, till dess Kcelreuter och Gärtner d. y. med
verkliga rön upplyste densamma. Schiede var den förste, som
tillämpade densamma på vilda växterna, ehuru till
öfver-drift, och sedan har hybriditets-läran, dock nästan endast i
Tyskland, fått många anhängare. Att verkliga hybrider
gifvas, äfven i fria naturen, vittna Verbasca, Cirsia, Salices;
men alla verkliga hybrider förekomma ytterst sparsamt,
obestämda i sin bildning och sterila, så vida de ej befruktas
af någon af stamföräldrarne, hvarföre de snart återvända
till dessa eller utdö. De förtjena derföre, lika litet som
andra missbildningar och allt tillfälligt, plats i systemet. Hos
en del Tyska Botanister har blifvit en vana att öfverallt
vädra hybrider; minst en tredjedel af de som sådane
antagna äro varieteter (t. ex. Potentilla mixta), en annan
tredjedel verkliga arter. Enda grunden för dessas antagande
som hybrider är, att de stå midt emellan tvenne andra; men
i hvarje naturlig uppställning af arterna följa dessa i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
