Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för undervisningen är det af vigt att, utom allmän öfversigt, i
vissa delar kunna göra sig fullt hemmastadd i det speciella.
I samband med trädgårdsskötseln har ett ämne ofta
runnit mig i sinnet, som jag här tager mig friheten
framställa. Humanitetens framsteg i våra dagar har beredt
qvinnan rättvisa som medborgarinna; men ännu återstår
mycket för att bereda företrädesvis dem, som ej blifva
husmödrar, en sjelfständig ställning i samhället, utan att nödgas
fortlefva hela sitt lif i beroende ställning och på
ålderdomen ofta som ett öfverflödigt inventarium. Man har redan
börjat lemna henne tillträde till vissa tjenstebefattningar,
hvilka hon lika väl kan sköta som mannen, och anvisa
henne yrken, hvarigenom hon kan vinna sjelfständig ställning. För
min del tvekar jag icke föreslå trädgårdsmästareyrket som ett
af de lämpligaste för qvinnan, icke blott i andras tjenst, utan
äfven som sjelfegande förvaltarinna af egen köks-,
frukt-och blomstergård. Det är ett yrke, som i större städers
grannskap väl lönar sig och fordrar hvarken större krafter,
högre studier eller större kapital än hon kan förvärfva. I
mindre hushåll är ju husmodren den, som har tillsyn af
köksträdgården; döttrarne öfvertaga med förkärlek
blomsterskötseln. Att den skönare hälften af vårt slägte har mera
sympathi med blomsterverlden än mannen, är intet tvifvel.
— Sedan herdelifvet nu är ur mode, och lammen tillhöra
prosan, kunde man hoppas, att en sådan Floras prestinna
i sin rosengård skulle lemna mången af våra poeter stoff
till nya idyller. ____________
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
