Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
garnes antal uti hvarje trakt bestämmes af många andra
förhållanden än landets egna vegetativa produktionsförmåga;
af de andra näringskällor och tillfällen till industri, det
erbjuder. Dessutom är väl bekant, att ju mera ett land
uppodlas, desto mera aftynar den mera ursprungliga inhemska
vegetationen, emedan menniskan sätter sig i besittning af
alla de bördigaste lokalerna; desto mera minskas de
verkligen vilda växternas antal. Så t. ex. hafva i Nya England
en mängd växter försvunnit, som ännu Kalm på Linnés tid
insamlade. Med mera skäl afser man den inhemska
vegetationens inre beskaffenhet, om den erbjuder en mängd af
naturen sjelfammade näringsväxter. Detta har öfverallt
varit ett nödvändigt villkor för hvarje börjande kultur och
ordnadt samhälle; ty der menniskan för sitt lifsuppehälle
oupphörligt måste kämpa med en karg natur, kan ingen
andlig lyftning inträda förr, än en ädlare vegetation blifvit
införd. Vi se således, att de äldsta kulturländerna i båda
hemisfererna (Orienten, Kina samt Mexiko och Peru) äro
tillika stamlanden för våra vigtigaste kulturväxter, då
der-einot icke blott polarländerna, utan äfven Kap, Nya
Holland m. fl. sakna sådana, hvarföre ock deras inbyggare,
innan en högre kultur omskapat landet, äfven qvarstå på
lägsta graden af mensklig odling. Särdeles anmärkningsvärdt
är i detta afseende Nya Holland, hvars paradisiska klimat
väl alstrar den yppigaste och mångfaldigaste vegetation, men
inga egentligen närande rötter, frukter eller frön, hvarföre
ock Nyholländarne stå på mensklighetens lägsta trapp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
