Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till bidrager väsendtligen den till norra Norges kuster
åter-strömmande Golfströmmen, som årligen till Nordlandens och
Finmarkens kuster medförer Mexikanska frukter; och huru
mäktigt detta inflytande är, synes deraf, att vid nämnde
kuster Ishafvet, trots sitt namn, aldrig tillfryser, ehuru det vid
det närliggande Ryska Lappland 7 å 8 månader om året
är isbetäckt. Härigenom erhåller Ryska Lappland ett
kontinentalklimat, hvars högre sommarvärme derstädes
frambringar många i öfriga Skandinavien dels saknade, dels
endast i sydligare delarne förekommande växter, såsom
Cine-rciria palustris och campestris, Sanguisorba m. fl. Tager
man icke Finland med, utan afser endast Skandinaviens
delar, så framträder längs vesterhafvet kustvegetationen
renast, vid östersjökusten mera en kontinentalvegetation.
Vest-kusten har värmen mera jenmt fördelad emellan årstiderna;
dess klimat är mera gynnande för höstväxter (Narthecium,
Gentiana Pneumonanthe, Enea Tetralix, Lonicera
Periclymenuin) och ömtåligare trädslag. De blida höstarne gynna på
ett märkbart sätt rotskottsbildning (Silene maritima,
Ar-meria maritima, Glyceria maritima, Ayrostis stolonifera), så
att flera eljest ettåriga växter der öfvervintra.
Östersjökusten har deremot en rikare vårvegetation (Potentilla verna,
alpestris, Viola Urta m. fl.), frambringar ett större antal
ettåriga växter, men saknar alla egentliga höstväxter.
Deraf förklaras lätt, hvarföre flera arter följa hela vestkusten,
utan att förekomma vid östersjökusten och tvärtom. För
väljande af lämpligaste lokal för utländska växters ackli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
