Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vigtig faktor för växtligheten. Hvardera af Skandinaviens
hufvuddelar erhåller mesta nederbörden från olika haf,
hvarföre ock olika vindar betinga densamma. Danmark tillhör
hufvudsakligen Nordsjöns regngebit; sydvestvinden medför
betydligaste nederbörden. Göta rike beror i afseende på
nederbörden både af Vesterhafvet (Kattegat med
Skager-rack) och Östersjön; Vettern synes antyda gränsen för
hvar-deras öfvervägande inflytande. Svea rike erhåller sin mesta
nederbörd med östanvinden från Östersjön och nordligare af
Bottenhafvet; men vid medlersta Sveriges kuster möta de
mest långväga vågor från samtliga Östersjöns armar,
hvarföre vattnet vid dess kuster är i ett föränderligt stigande
och fallande. Norges kustland erhåller sin mesta nederbörd
från Atlantiska hafvet; men den synes utom sydligaste
delen hafva mindre inflytande på det inre landet för de
dammar, de höga fjällarne bilda. Deraf beror, som bekant, den
utomordentligt starka nederbörden i Bergens stift.
Tvertom synas de inre stängda dalarne, enligt vegetationens
lynne, hafva ett kontinentalklimat. Detsamma gäller om de inre
skogbeväxta delarne af Lappland; men längs Nordlandens
och Finmarkens kuster inverkar på alla temperatur- och
nederbörds-förhållandeu uteslutande Ishafvet, så att i ve
stliga delen den öfver fjällryggen kommande sunnanvinden är
den kallaste och nordanvinden, om än våldsammast, den
blidaste. Finland omgifves både af Bottenhafvet, Finska
viken och Hvita hafvet; alla tre jemte de stora sjöarne
inverka på olika delar deraf, men den mesta nederbörden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
