Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ende tillika på den sydliga eller nordliga sluttningen,
tvif-velsutan den naturligaste; men för ett land med 18
breddgraders utsträckning lämpar den sig icke, emedan ett
nordligare läge inverkar på samma sätt, som under ett sydligare
höjden öfver hafvet. Man har likväl att dervid välja
emellan tvenne fördelningsgrunder: den ena efter landets
geografiska indelning, hos oss så mycket vigtigare, som vår
gamla landskapsindelning bestämmes efter naturliga
gränser: större vatten eller breda, ofruktbara skogsåsar, hvilka
vid tiden för Iandskäpsindelningens bestämmande voro
vidsträckta obygder (såsom förut känd lemnar den ock en
större allmänhet lättast öfversigt af vegetationens olikhet);
— den andra efter vegetationens inre likhet, vissa
utmärkande växtarters allmänna utbredning, antydande noggrannare
öfverensstämmelsen i landets klimateriska och fysiska
förhållanden och i praktiskt hänseende vida vigtigare att
känna. Man bör dervid mindre fästa sig vid vissa sällsynta
växters förekommande, som oftast är något tillfälligt,
lokalt, än vid de egendomliga växter, som utgöra en
hufvud-del af vegetationen. På artantalet lägga vi en ganska
underordnad vigt; deras beräknande i decimaler
anseviismå-floror för ett temligen onyttigt bråk; helt annat är likväl,
då frågan är att antyda skillnaderna emellan olika zoner
eller växtgeografiska regioner. För vinnande af fullständig
öfversigt böra båda förenas; men då utrymmet här icke
medgifver utförligare afhandla någondera, skola vi nedanför
blott antyda grunddragen af dem begge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
