Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ska förhållanden, bland hvilka i främsta rummet höjden
öfver hafvet och grannskapet af detsamma, jemte
jordbildningen, äro de väsendtligaste. Då våra kulturväxters lyckade
odling i stort hufvudsakligen betingas af dessa, blir blotta
geografiska indelningen otillfredsställande för praktiska
syften; en orts naturliga, större eller mindre, bördighet är
dessutom en osäker mätare på dess lämplighet för en viss växt.
Då en mängd växter erfordra samma villkor för sin trefnad,
sammanbinder man lämpligast kulturväxternas möjliga
utbredning med vissa inhemska arter, som i nämnda afseende
öfverensstämma. Indelar man derföre landet i större
regioner efter vissa inhemska växters förherrskande, erhåller man
en vida säkrare mätare på hvarje orts egendomliga
växtlighet. Företrädesvis lämpa sig skogsträden härför, emedan de
antyda jordbildningen och jordtemperaturen mera i stort än
örterna och, såsom hela året om blottställda för luftens
inverkan, äro de mest känsliga visare af klimatets inverkan.
Men då efter det sydligare läget med hvarje ny region nya
sädesslag, flera kulturväxter tillkomma, kunde de förra äfven
benämnas efter dessa, såsom Potäternas, Kornets, Hafrans,
Rågens, Hvetets o. s. v. region. Efter dessa grundsatser
indelar man Skandinavien i följande åtta regioner, hvilka
likväl åter kunna fördelas i flera underordnade.
a. Snöregionen, ofvan vegetabiliska Iifvets naturliga
gräns, utmärker sig endast genom sin absoluta ofruktbarhet.
Likväl kunna ofvan den normala snögränsen så gynnande,
för högre solvärme utsatta, punkter förekomma, att några fjäll-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
