Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teras, t. ex. alla Bandpilar, upptagas äfven vanligen som
inhemska, ehuru knappt någon buske af dessa finnes, som
ej ursprungligen blifvit planterad. Till dessa sluta sig
nä-gra utländska., som ännu endast odlas i trädgårdar; af dessa
upptaga vi blott dem, som för sin nytta eller skönhet
för-tjena odlas i stort, och hvilka vi af erfarenhet känna väl
trifvas i vårt klimat.
Dä vi här icke bort lemna en sträng systematisk
be-skrifning af arterna, utan endast mera för allmänheten i
ögonen fallande skiljaktigheter, fa vi i förra afseendet
hänvisa till sista upplagan af D:r Hartmans förtjenstfulla
handbok i Skandinaviens Flora. Onskligt hade i vår tanka
varit, att denne förf. antagit en mera naturlig indelningsgrund,
ty skillnaden emellan tidig (på bar qvist) och med bladen
samtidig blomning är alltför osäker. En mängd arter, som
i S. Sverige blomma med oskaftade hängen pa bar <jvist,
blomma i Lappland samtidigt och på bladiga hängeskaft,
t. ex. *S. nupicans, Cuprea: en naturlig följd af vårens vida
hastigare framryckande i den högre norden. Till Lappska
pilarnes kännedom hafva i sednare tider Prosten Laestadius
och Professor Andersson lemnat de vigtigaste bidrag; .till
deras synonymik ovärderliga Lektor C. Hartman efter
Linnés Herbarium.
Pilslägtet fördelas i följande större, naturliga grupper:
I. Egentliya Pilar (Amerina Fr.). Blomhängen ur
si-doknoppar på förra årets skott, med bladiga hängeskaft;
honhängen under mognaden hängande, utom hos S. vividis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
