Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från roten till toppen klädt med korta grenar, alldeles likt
en pyramid-poppel till växtsätt, och var detta det
ojemn-förligt vackraste Pilträd jag någonsin sett.
28. Jemnvidet (S. hastata L.) bildar i sitt egentliga
hemland, Lapplands och nordligaste provinsernas
elfsträn-der, jemna, naturliga häckar af ett par fots höjd, men
af-tager derifrån i frodighet sa väl uppstigande i fjälltrakterna,
som pä låglandet i S. Sverige, der den likväl förekommer,
icke som andra nordliga arter i bergstrakter, utan i kärren
just på de största bördigaste slätterna, t. ex. Skåne,
Öster-och Vestergötland. Genom sina med bladen samtidiga
hängen, hvilkas fjäll äro hvitludna, sina kortskaftade, alltid
glatta frukter, sina nästan oskaftade, ådriga, glatta, bleka
blad och vanligen stora hjertlika stipler är den vida skild
från öfriga Videarter och närmar sig mer Pilarne,
synnerligen Ullpilarne. I)en har icke blifvit odlad i stort, och dess
användande är okändt. (Under namn af S. hnxtata är i
Ups. Trädg. odlad cordata Muhlenb., en Nordamerikansk,
knappt skild art.)
c. Svartnande Viden. Bladen glatta eller tilltryckt
håriga, lätt svartnande under torkning. Stiftet mycket långt,
utdraget.
S. glabra Scop., en medelform mellan föregående och
följande, uppgifves af Fellman från Koladistriktet. —
Der-med menas otvifvelaktigt ej den rätta på S. Europas
fjällar förekommande arten, utan följandes -8. horecdis, till hvil—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
