Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Salix Lapponum Lapparne till bränsle i de skoglösa
obygderna.
38. S. arbuscula L. (var. /?, quae crescit in formam
arbusculae vix pedalis. Linn. Lapp. n. 366) förekommer
endast på högre fjäll. Arten blef först riktigt återställd af
Prost. Lcestadius. Endast S. a?’btiscula minor Wahlnb.
hörer hit; arbuscula major W. är *S. phylicafolia. Deraf
härleder sig den felaktiga uppgiften, att denna art skulle gå
ned till Vesterbotten o. s. v. Salix urbuscida a. L. Suec.
hör icke heller hit, utan är uppenbart *S. depressa v. livida.
39. S. myrsinites L. Allmän i fjälltrakter. *S.
myr-sinites procumbens förenar, efter Prof. Anderssons
öfverens-stämmande åsigt, S. Jacquiniana med vår S. myrsinites.
Till följande hör den bestämdt icke.
40. *S. pyrenaica * norveyica Fr. Denna lågväxta och
först i Nov. Mant. J. urskilda art synes spridd öfver hela
fjällryggen. Man har i Sverige fört den till S. ovata Ser.;
men efter Koch och de talrika exemplar jag eger är denna
en frodigare form af S. arbuscula. Enligt Lagger
förekommer icke vår i Schweitz; äfven Professor Andersson anser
numera vår icke vara skiljbar från S. pyrenaica efter
jem-förelse af flera Nordamerikanska former.
b. Högfjällspilar (S. glaciales Koch); underjordiska
buskar, hvars qvistar endast uppsticka i dagen, med liängen
i toppen af årsskottet.
Det är ej denna falska, som Hartman förenar med S. Ii/nosa,
utan den äkta S. Lapponum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
