Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Som prseservativ har man uppgifvit saltlake, hvaraf nyttan
torde vara tvätydig, bestrykning med tjära och oljefärg
(hvilken vi dock sett af de från svampen utsipprande
vattendropparna uppbubbla och aflossas), men framför allt flera
gånger förnyad bestrykning med kopparvitriol eller något
utspädd svafvelsyra, sedan trädet mellan hvarje gång fått
torka. Kolning på trädets yta hjelper för en tid, men icke
i längden, och kan dessutom pa få ställen användas.
Huf-vudsaken är likväl att undanrödja villkoren för svampens
utbildning. Dessa äro: I) fuktig grund (man har sett förut
fria hus deraf angripas, då pumpar och vattenledningar
blifvit täppta). Det är icke tillräckligt att skaffa allt vatten
aflopp, utan man måste ock undanrödja matjorden, som i
fuktig väderlek insuper en mängd fuktighet, hvilken i torka
afdunstar. 2) qvaf och instängd luft, hvarföre ventilers
anbringande är af vigt. De svåraste härjningarne inträffa
likväl, om man inreder nybyggda stenhus, innan murarne
fullkomligt torkat eller begagnar icke väl torkadt virke,
synnerligen om detta är hugget senare frampå vintern, sedan
safterna i trädet börjat uppstiga.
IV. Af den följande gruppen, Hudsvampar
(Auricu-larinei), hvilkas fröredningsyta är slät, utan skifvor,
pipor eller taggar, och som vanligast äro skorplikt utbredda,
äro endast tvenne Coniophone i ekonomiskt afseende
anmärkningsvärda, liemi. C. puteanea, som till sin historia
öfverens-stämmer med Trädfrätaren, ehuru vida mindre betydande,
och C. arida, som angriper och förstör äfven torrt träd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
