Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Botanistens uppgift är att noggrannt urskilja de olika
slagen af dessa bildningar, och vi hafva redan med
exempel visat, huru vigtig en bestämd terminologi är, om ej alla
rön skola blifva tvätydiga. Hvad Botanisterna på
theore-tisk väg uppgifvit till förhindrande af dessa parasiters
spridning, tillkommer den rationelle landtmannen att på praktisk
väg pröfva öch stadfästa. Utom den från äldre tider kända
stöpningen mot Branden, måste man uppriktigt tillstå, att
ännu icke några synnerligen praktiska resultater visat sig
af de nyare rastlösa forskningarna. Obestridligt är, att
kli-materiska förhållanden i främsta rummet bidraga till dessa
växters allmännare utbredande, dernäst lokala. Växter på
otjenlig växtplats äro alltid mest blottställda att angripas.
Friskt utsäde, väl häfdad och af dikad åker, af rödjande af
träd och buskar, som hindra fritt tillträde af sol och vind,
anser jag vara de vigtigaste prseservativen. Åfven böra sjuka
stånd undanrödjas, ty man har flera bevis på sjukdomarnas
ärftlighet. Mångåriga växter, deraf angripna, äro äfven
följande år derför blottställda, ofta utan att närstående friska
deraf besmittas. Man vet af erfarenhet, att friska
ympqvi-star i sjuka stammar förblifvit friska och tvärtom. Ehuru
svamparnas spridning genom sporer icke får bestridas,
synas kraftiga och riktigt friska individer — liksom under
farsoter — sällan angripas deraf. Men i de lägsta växternas
uppkomst och spridning återstå ännu många gåtor, om livil—
ingen egen erfarenhet kan åberopa, har jag ansett rättast att
hänvisa till dessa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
