Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ma sätt hetaste årstiden. Ytterligheterna i köld och värme
verka således på samma sätt. Liksom hos oss saknas
söderns egentliga vårväxter, f. ex. de herrliga Liliaceae, så
saknas i de tropiska länderna större delen af våra
liöst-svampar, de köttiga Ilymenomyceterna. Den allmänna
lagen måste hemtas från medelförhållanden, nemligen 45
breddgraden; båda ytterligheterna utgöra undantag. Under
nämnda breddgrad, eller vinterregnens region efter Schoiuo,
af-brytes svampvegetationen om sommaren, börjar först senare
på hösten, står under sin fullkomligaste utbildning just
under vintersolståndet (Tuber cibarium); men ju mer vi
närma oss polerna, desto mer tillbak aflyttas tiden för de
egentliga Svamparnas framträdande. Det mest karakteristiska
slägtet i detta afseende är Cortinarius. I S. Italien är
bästa tiden för dessa från den 15 Nov. till den 15 Dec., i
sydliga Frankrike från den 15 Okt. till den 15 Nov., i norra
Tyskland efter Albertini och Schweinitz från den 15 Sept.
till den 15 Okt., men hos oss vanliga år från den 15 Aug.
till den 15 Sept. Det synes vara öfverflödigt anmärka, att
dessa uppgifna tidsmomenter icke få strängt uppfattas, utan
endast såsom ungefärliga, då efter yttre förhållanden deras
utbildningstid under olika argångar än fram-, än
tillbaka-flyttas. I den arktiska zonen blir hela svampvegetationen
sammanträngd till den korta sommaren.
Linnés fördelning af året i 12 vegetationsperioder
(»Menses» L.) är så ypperlig, att äfven för vårt ämne någon mer
passande svårligen kan uppgifvas. Vi liafva likväl icke ve-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
