Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid allt verkligt elände hatade Geijer all konstlad,
romantisk känslofullhet. Sjelf säger han sig »i verlden funnit
oändligen mera godhet och kärlek, än menniskorna kunna ana»;
endast i en skön själ afspeglar sig så menskligheten. Hans
välvilja omfattade alla lika, kände och okände. Så inträdde
Geijer tidigt en kulen Aprihnorgon till en främling, som
aftonen förut okänd anländt till Upsala, helsande honom så,
som endast Geijer kunde, och lemnande honom faderliga råd,
vigtiga för lifvet. Denne främling, som aldrig förgäter
hvar-ken den första eller sista helsningens högtid, nedlägger i
detta nu sin sena tacksamhetsgärd till hans minne. — Det
var ej snillets låga, som förtärde, det var hjertats värma,
som småningom upplöste de jordiska banden. Så såg man
sista åren den förr så lefnadsglade dyster och tankspridd,
men vid hvar himmelsk urbild i dödligheten uppglimmade
åter snillets eviga flamma. Sista året söktes Tysklands
helsokällor, och efter hemkomsten syntes krafterne tilltaga,
ju närmare det led mot aftonen, till dess plötsligt, som ett
stjernfall, den låga slocknade, som trettio år värmt och lyst
öfver de kuina Nordlanden*). Som en suck frambröt
genom nationen dödsbudet; den allmänna saknaden var hvarje
enskilds vid en älskad lärares graf. I Upsala, vid Odens
lund, stod hans äras och arbetes verkstad; i Upsala, nära
Wasai’s stoft, ville han ock finna sina mödors sista, långa
hvila. Hans likbegängelse var en här osedd sorgfest,
hvar-uti samtlige högskolans lärare och lärjungar deltogo; det
*) Geijers dödsdag inföll d. 23 April 1847.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
