Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
Aldrig, aldrig tidens stormar plåna den ur tanken
hän,
den skall vinka genom lifvet, strålad utaf hoppets
sken.
Enkel, oskuldsfull och flärdlös gick du på din korta
färd;
uppåt skådade du städse, sökande en bättre värld,
kysste ödmjuk fadershanden, som vid lidandet dig
band,
och när bleke gästen hann dig, gick du villig vid
hans hand.
Betty, hviska från din himmel åt oss hopp och mod
och tröst,
läk de sår, som sorgens törnen sargat i de dinas
bröst! —
Slumra, slumra, brutna blomma, skördad uti lifvets
vår,
engel, som din vinge gömde, för vår syn blott
sjutton år.
1875.
¥
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
