Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Erik Oxenstierna var, då han lemnade Upsala, nyss fy Ida
nitton år. Han hade under hela sin studietid icke fått annat
än goda vitsord för sina goda seder, sin flit och sitt intresse för
studier. Under hans barndom finna vi, huru modern gläder sig
åt gossens hug för boken. »Gud låte honom städse den hugen
behålla», säger hon i ett af sina bref, och denna bön blef
hörd. Under alla de följande åren berömma alla lärarne
enstämmigt hans begåfning och flit. Samma goda vitsord ger
honom den Oxenstiernema annars icke be vågne Johan Skytte.
»Han är optimi ingenii adolescens, gor dagligen vackre
pro-gressus, så velen I Eder hugna och visserligen försäkra, att
allt det som præclart och berömligt är, hafven I af honom
till att förvänta», skrifver han till rikskanslären 14 mars 1636. 37
Adler Salvius, som träffade Erik Oxenstierna kort efter sedan
han lemnat Upsala, fäller om honom följande omdöme: »Jag
befinner honom icke allenast margfaldeligen bättre vara
funderad in humanioribus literis, philosophia, theologia och
juris-prudentia än någon hans like härtill hafver varit, af alle dem
som i månge år tillförene hafva begifvit sig till främmande
land, utan ock af en ifrig intention, att ännu vidare excolera
alle de studier och exercitier, förmedels hvilke han må i
framtiden kunna göra fäderneslandet god tjenst. Han
hafver därhos ett godt judicium naturale, och är i umgänge
med hvar man urban och modest, att han med sådane
inese-antibus moribus hafver hos allom ett godt namn förvärfvadt,
så att hvar man ominerar, att det skall blifva en vacker herre.» 38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
