Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Durel gladde sig åt, att man ej behöfde stanna där länge,
»ty här kommer ock till en hoper af store odygder och
vaniteter, hvilka», tillägger han dock, »min herre näppeligen
skall få se, mycket mindre praktisera».
I början af juli 1645 lemnade också Erik Oxenstierna
Frankrikes hufvudstad. Vid sin afresa fick han af de
kungliga deras kontrefej uti ett diamantsmycke, värderadt till
10,000 gylden, och af kardinalen »en skön horologie», prydd
med diamanter, värd 3,000 gylden. »Sanningen är», skrifver
Durel, »att min herre hafver varit här i hofvet uti ett sådant
särdeles ästim och värde, så att jag i sanning betyga kan,
att de intet hafva kunnat honom mera respektera och ära».
»Hennes Majestät (Anna af Österrike) gaf mig afsked»,
skrifver Erik Oxenstierna till fadern, »med ett långt tal, där hon
uti lät påskina, huru högt hon läte sig angeläget vara allt
det, som kunde lända vår allernådigaste drottning till
reputation, vårt fädernesland till bästa och särdeles, hvad hon
visste min käre herr faders person och familj till ära och
vänskap kunna vara».21
Från Paris togs vägen till Amsterdam öfver Rouen, le
Havre, Calais och Vliessingen.
Under denna resa hade Oxenstierna tillfälle att besöka
ej mindre än tvänne läger. Den franska armén hade
nämligen nyss från spaniorerna intagit Mardick jämte flere andra
befastade platser, och Erik Oxenstierna gjorde nu ifrån Calais
en utflykt för att bese fransmännens militära anordningar och
blef en välkommen gäst hos hertigen af Orléans. Ifrån
Vliessingen var det ej långt till prins Fredrik Henriks af Oranien
läger. Afven detta besöktes, och den förtroliga bekantskapen
med prinsarne af huset Oranien och Nassau stärktes ytterligare.
I Amsterdam bodde Erik Oxenstierna hos kommissarien
Harald Appelboom, hvilken han lifligt berömmer. Vistelsen
där var dock ej långvarig. I medlet af augusti månad 1645
anlände han till Osnabriick, där han emottogs med stor
högtidlighet.22
Det stora fredsverket hade föga eller intet gått framåt
sedan 1643. Man hade förnött tiden med tvister om rang
och om de medelbara ständernas tillträde till kongressen,
Ellen Fries: Erik Oxenstierna. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
