Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
undersåtar och inkorporerade lemmar af Sveriges rike», att
de skulle efterlefva, hvad allmänna ständer hade beslutit,
* och att de skulle till tecken däraf lemna en skatt vid
kungliga prinsessors giftermål. För öfrigt hade han erkänt alla
deras fri- och rättigheter. Dessa ordalag återfinnas sedan i
de af de följande konungarne utfärdade privilegierna. Karl
IX hade också haft for afsigt att af privilegiernas ordalag
göra en verklighet. Han tycktes hafva tänkt sig, att landet
skulle sammansmälta med Sverige, men hans åtgöranden
kröntes ej af framgång. An kraftigare hade Gustaf Adolf
sökt göra den svenska myndigheten gällande i Estland.
Genom eröfringen af Ingermanland och Livland hade han
skaffat en skyddsraur åt Estland och gifvit det svenska väldet
på andra sidan Östersjön en styrka, som det ej förut hade,
till följd hvaraf han också kunde uppträda med kraft uti
Estland. För honom gälde det dock mindre än för hans
företrädare att sammansmälta Estland och Sverige, utan hfcn
ville företrädesvis göra den svenska öfverhögheten erkänd i
hertigdömet. Han sökte därföre inom lagstiftningens och
lagskipningens områden kringskära de estländska
privilegierna. I än högre grad hade de ekonomiska förhållandena
inom Estland varit föremål för hans omtanke. Han sökte
såväl att verkställa revisioner af adelns gods, som att
förmå estländarne deltaga med svenskarne i de bördor, hvilka
pålades till det gemensamma fäderneslandets utveckling, och
han sparade ej på uttryck för att tadla estländarnes
försumlighet. Förmyndarregeringen kunde ej alltid föra samma
djärfva språk. Understundom lemnade hon de framstälda
tvistepunkterna oafgjorda eller godkände hon de nu skärpta
estländska fordringarne, och genom skatteköpen förlorade
kronan ytterligare jordområden i Estland. A andra sidan var
hon i detta liksom i många andra fall långt ifrån overksam,
och det svenska väldet inom Estland stärktes genom den
ordning och likformighet inom provinsialstyreisen, som 1634
års regeringsform var egnad att framkalla. Genast blef dock
detta ej förhållandet, säkerligen till följd af det täta ombytet
af guvernörer och de långa mellantider, då landet stod utan
svensk styresman l.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
