Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
understäldes guvernören, skulle han tillkalla för målets
afgö-rande några landtråd. Endast när målet angick en
adelsmans lif eller ära, behöfde afgörandet uppskjutas, tills
landt-rådet sammankom i sin helhet till »Gerichtstag». — Äfven
angående böter m. m. innehållas i nämnda
»Mannrichterord-nung» bestämda föreskrifter, hvilka förblefvo gällande i den
följande tiden.
Hakenrichter voro domare, som synas dömt
landbefolkningen i Estland i obetydligare mål. De verkstälde
dessutom dom arne och voro ett slags landtpolis, hade skyldighet
att hålla ordning och se efter vägar och broar m. m.
Haken-richtem skulle vara adelsman och valdes på tre år. I hvarje
distrikt valdes fyra, och liksom mannrichtern tjenade
haken-richtem utan ersättning.
Något ingripande af Erik Oxenstierna i detta ämbetes
verksamhet finnes ej omtaladt, med undantag af att de vid
vägame, genom en förordning af den 10 aug. 1647, anbefalda
värdshusen stäldes under dessa ämbetsmäns hägn.14
En mera betydande judiciel inrättning var borgrätten i
Reval. Denna domstol, som sammanträdde på slottet i Reval,
hade sitt ursprung ur den militära jurisdiktion, som alltid
fanns på Revals borg. Den utvidgades till sin befogenhet
genast vid svenskames ankomst till Estland, och Sveriges
konungar sökte att i denna domstol få en fast utgångspunkt
för sina bemödanden att såvidt möjligt var ordna det
est-ländska rättegångsväsendet efter svenskt mönster. Gustaf
Adolf var den förste, som sökte gifva borgrätten en fast
organisation samt bestämde, att till dess jurisdiktion skulle
höra alla gods, som ej voro af harrisk-wierisk rätt. Dessa
organisationsförsök fullföljdes af förmyndarstyrelsen, och år
1634 utfärdades en Burggerichtsordnung, enligt hvilken vid
borgrätten skulle anhängiggöras alla mål, som rörde gods som
icke voro af harrisk-wierisk rätt, Estlands trupper,
ämbetsmän och prester, personer som bodde på Dömen och Tönisberget
i Reval, ärekränkningar och äktenskapsbrott, en del
skuldsaker, beskattning (fiscalia) samt slutligen »was per viam
appellationis aus Königl. Burggericht devolviret werden mag».
,— Domstolen skulle bestå af fyra å sex assessorer med ståt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
