Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett ibland de allvarligaste tvisteämnena, hvilket äfyen
hade sitt motstycke i andra städer, var det s. k. landtköpet
eller »räbberi», som det kallades i Estland. Företagsamma
borgare uppköpte nämligen utanför staden de varor, som
skulle torgföras och sålde dem sedan med betydlig vinst åt
borgrarne. Adeln förlorade härpå likaväl som staden, och
ovilja närdes på bägge sidor. Det var dock förgäfves, som
alla förbud emot landtköp hade utfärdats. Erik Oxenstierna
sökte förmå staden att anlägga fiske- och oxtorg och
utfärdade skarpa förbud mot »räbberiet». Afven sökte han
att upphjälpa de sjunkna köpingarne i landet, samt att
upp-lifva marknaderna, i den förhoppning, att dessa åtgärder
skulle förminska »räbberiet». Detta var dock ett ondt, som
hade djupa rötter och ej fanns blott i Reval utan i många
- andra städer, och som ej så lätt kunde häfvas. Vid
kröningen skulle deputerade såväl från ridderskapet som från
staden inställa sig hos drottningen enligt hennes kallelse för
att få bland andra frågor äfven denna afgjord. De infunno
sig, landtköpet förhandlades i rådet liksom de andra frågorna,
och drottningen, som gaf i andra fall endast sväfvande
resolutioner, förbjöd strängeligen landtköpet, men förbudet
efter-lefdes ej.
Ett annat tvisteämne var frihamnarne. Adeln ansåg
sig hafva rätt att utskeppa säd från de hamnar, som lågo
dem lägligast. I detta fall gaf dock den svenska regeringen
full rätt åt Revals fordringar; under åberopande af åtgärder
inom Sverige i likartadt syfte förbjöds Estlands adel att
använda frihamnar. Dessa stridigheter fortforo likväl under
den följande tiden, och Erik Oxenstierna synes under de
sista åren mera närmat sig adelns uppfattning i denna fråga,
hviket framkallade en viss förbittring i Reval. 23
Afven frågan, huruvida den spannmål, som utskeppades
för kronans räkning, skulle anses vara licent- och tullfri
eller ej, framkallade åtskilliga meningsutbyten. Då staden
Reval alltid skulle hafva en viss procent af tullen såsom
hamnafgift, kunde den ej gärna se med blida ögon, att
kronan uppköpte stora spannmålsförråd, hvilka utskeppades
utan att staden erhöll de afgifter, hvilka kommo den till
del, ojn utländingar eller enskilda personer uppköpte spann-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
