Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allt förmaningar, hvilka säkerligen hörsammades. Äfven
andra ambassadörer, som afgingo från och till Ryssland, togo
vägen genom Reval och mottogos alltid med stor
högtidlighet. Särskildt samlades också mycket folk i Reval vid den
of van omtalade hyllningen 1651.
Bland andra afbrott i Erik Oxenstiernas enformiga och
arbetsamma lif i Estland kunna nämnas de utländska
korrespondenternas rapporter. På en tid, då å ena sidan
tid-ningsväsendet ännu låg i sin linda och kommunikationerna
med den aflägsna norden voro ytterst bristfälliga, samt å den
andra Sverige spelade en hufvudroll både inom diplomatiens
och krigets verld, och såväl kriget som de diplomatiska
förhandlingarna voro långt vigtigare insatser i kulturlifvet
än hvad nu är fallet, måste de rapporter, som inkommo
hvarje vecka från de olika korrespondenterna i de stora
städerna på kontinenten, mottagas med en uppmärksamhet
och ett intresse, hvarom vi hafva svårt att göra oss en
föreställning. Oxenstierna hade flere korrespondenter, som
försedde honom med nyheter. Några, såsom Appelboom i
Amsterdam och Forbus i Stralsund, underhöllo en till
hälften vänskapsfull, till hälften officiel brefväxling, en annan
korrespondent med helt och hållet officiel karaktär var
Faltz, adlad von Faltzburg, som meddelade nyheter från
Tyskland. Axel Oxenstierna själf sände öfver till sonen,
»efter han bodde långt från verlden», korrespondensartiklar
från Schute, Spiring m. fl. Hvarje vecka kom dessutom
den rigiska posten, som medförde direkt post från Danzig;
endast ett svårt väglag kunde för någon eller några veckor
åstadkomma en rubbning i denna linie, men den svenska
postlinien var på långt när ej lika regelbunden. Månader
kunde Erik Oxenstierna lemnas i okunnighet om hvad som
tilldrog sig i hemlandet, och många korrespondenter torde
han ej häller haft här i landet. Sekreteraren i kansliet, Johan
Månsson Silfverstjerna, var hans förtrogne och den, som i
allmänhet hjälpte honom i angelägenheter, som rörde Sverige.4
Ojämförligt vigtigast var dock för Erik Oxenstiernas
hela utveckling och verksamhet den jämna brefväxling,
som han underhöll med sin fader. Ingen kunde gifva råd
och meddela upplysningar så som denne. Vi hafva redan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
