Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
game tidigt nog voro väl ordnade, och han sökte ehuru
för-gäfves att finna någon person i detta land, som ville flytta
öfver till Wolmar och förestå barnhuset.
Afven amtmännens redogörelser och räkningar synas
hafva gått genom grefve Eriks händer under dessa år, om de
också slutligen öfversändes till fadern. Till följd af den lucka
i vår kunskap om Erik Oxenstierna, som uppstår genom att
hans bref till fadern ej kunnat återfinnas, kan man endast
ofullständigt bedöma hans förvaltning af dennes gods, men
Axel Oxenstierna uttalar i sina bref det lifligaste gillande af
sonens alla åtgärder i detta afseende, samt öfverlemnar åt
honom mer och mer dessa egendomars skötande, viss om
att han skötte allt med »moderation och allvar», tillåter
honom att afsätta tjenare och följer hans råd vid tillsättande
af nya platser. Så afsattes den ofvannämnde Jakob Beer,
och i hans ställe tillsattes Adam Hirtenberg.
Eriks Oxenstiernas vård om godsen sträckte sig också till
detaljer angående jordbruket. Fadern ger honom förmaningar
och råd om boskapsköp och svin gödning samt om »fläskets
tilllagning», och dess öfverförande till Sverige om vår arne. Han
frågar sonen om sädesprisen och godsens »kultur», samt
förmanar honom att noga hålla reda på de underlydande.
Försnillningar förekommo också flere gånger med vidlyftiga
processer. Dylika fördes ock med granname om gränserna
mellan de olika godsen, hvilka alla processer kostade mycket
penningar och fordrade stor omtanke. 9
Afven andra i Sverige boende adelsmän såsom Jakob
de la Gardie uppdrogo åt Erik Oxenstierna att bevaka deras
godsintressen i Estland.10
Den vigtigaste tilldragelsen i Erik Oxenstiernas enskilda
lif under de år, han vistades i Beval, var likväl hans
giftermål. Detta ämne var föremål för långa underhandlingar
mellan honom och hans fader. Man ser i de af rikskanslärens
bref, som beröra denna fråga, hans varma fadershjärta, hans
innerliga önskan att se sin ätt fortplantad genom sonen och
hans nitälskan för dennes lycka. Endast i andra rummet
träder omtanken att genom ett giftermål afklippa alla onda
rykten. Hofskvaller var ej någonting, som trängde djupt in
i Axel Oxenstiernas lugna och sunda själ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
