Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att jag ock till tacksamhet emot alle samtligen är förursakad
vorden, alle gasterne, så månge, som tillstädes på brölloppet
vore, hos mig till gäst att bjuda, och sådant i torsdags
förrättade, där de ock alle samtligen tillstädes komme. Därpå
jag straxt sedan mig från staden har begifvit, nämbligen i
löger-dags, då jag tillika med min hustru hit till Kimito ankom.» 17
Efter någon tids vistande på Kijnito for Oxenstierna
först till Reval, där han dock endast uppehöll sig några
veckor, och sedan till faderns gods i Wolmar. Här
tillbringade han julhelgen, hvarefter han återvände till Reval för
att å nyo med allvar taga i tu med sina offentliga värf. Erik
Oxenstierna var dock under hela denna vinter klen till
hälsan. Kirurgen Adam Hirtenberg kom öfver till Estland, och
på hans inrådan gick Erik Oxenstierna igenom några »kurer»,
utan att dock krafterna egentligen tilltogo.18
Ordnandet af de egna affärerna var också under detta
året föremål för hans omtanke. De voro icke de bästa,
hvilket redan framgår af Axel Oxenstiernas ofvan anförda
bref. Han ansattes af Louis de Geer, hans gäldenär för
flere uppköp i Paris, och han hade lika svårt att betala denne
som att betala hans son för några vinrekvisitioner.
Att Erik Oxenstierna ansattes af sina kreditorer var
helt naturligt, då Elsa Elisabet ansågs vara en rik
arfta-gerska. Det var likväl ej lätt att få hennes affarer klara,
och de vållade hennes man ganska mycken omtanke. Erik
Oxenstierna begärde af förvaltarne på hennes gods
räkenskapsböckerna för de förflutna åren. Han var äfven
angelägen om att få veta den andel af broderns länegods,
hvilken skulle utgå såsom hustruns brudskatt, »ty»,
skrif-ver han till sin hustrus f. d. förmyndare, Per Brahe,
»såsom jag för min del hvarken söker att öfverlasta min
svåger eller annat eftertraktar än att förorsaka all tillbörlig
sämja och enighet, så befinner jag därjämte min skyldighet
att min hustrus rätt iakttaga på billigt och rättmätigt sätt».
Afven ansåg han en uppgörelse vara af nöden före svågerns
»peregrination». Men denna uppgörelse kom dock ej till
stånd förr än efter drottningens kröning.
Erik Oxenstierna ansåg sig likväl hafva rätt att få yttra sin
mening om det livländska länegodsets, Sesswegens, skötande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
