Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans framtid. Ån skulle han i en ambassad till Liibeck,
än skulle han blifva ambassadör i Wien, än president
i öfverrätten i Wismar, än president i kommersekollegium.
Några ansågo, att Erik Oxenstierna skulle blifva riksråd, ty ej
mindre än sex riksråd hade under året 1652 dött. Drottningen
utfärdade slutligen den 26 juni s. å. en skrifvelse, i hvilken hon
hemkallar Erik Oxenstierna. Rikskanslären trodde hela tiden,
att sonen skulle till Liibeck, och tyckte ej, att denne borde
göra »stor facit på något långt blifvande i Estland», utan
antog, att han skulle »avoceras dädan, huru besvärligt det dig
kan falla». Han ansåg, att han ej kunde få förblifva i
Estland, då det var tal om, att Magnus Gabriel de la Gardies
efterträdare i Livland skulle blifva Johan Oxenstierna.
Rikskanslären förmanade därför sin son att ordna allt, som kunde
behöfvas till en hederlig ambassadbefattning, »taffel, tapetseri
och annan heder».25
Erik Oxenstierna kom ock genast öfver till Stockholm och
stannade där till i november. I någon ambassad till Liibeck
för att där underhandla om fred med Polen, kom han
ej att deltaga, fastän drottningen, af hvad anledning känna
vi ej, tvekat i det längsta. Drottningen önskade, att han
skulle stanna i Sverige, då hon hade för afsigt att utnämna
honom till generaldirektor öfver det nyupprättade
handelskollegiet. Oxenstierna önskade dock först återvända till
Estland öfver vintern 1652—53. Han utnämndes likväl till sitt
nya ämbete, men fick sedan fullmakt att kvarblifva i Estland
under året såsom guvernör.
På våren 1653 lemnade Erik Oxenstierna för alltid
Estland. Genom sitt välvilliga sätt och det stora nit, hvarmed
han sökt befordra sin provins’ bästa, hade han vunnit de flestes
och särskildt det estländska ridderskapets tillgifvenhet. De
många landsnyttiga åtgärder, som under hans korta
styrelsetid kommo till stånd, äro ock en borgen för uppriktigheten
af de yttranden af saknad, hvilka fäldes vid hans afresa.
Erik Oxenstierna hade genom förvaltningen af detta
ämbete erhållit »experience rerum gerendarum» och »en god och
honorabel renommée», hvilka fördelar hans fader tillönskade
honom, då han hade tillträdt befattningen såsom Estlands guvernör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
