Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Områdena för denna trefaldiga verksamhet voro handeln
och industrien.
Sveriges utrikes handel skulle snart sagdt skapas.
Frakthandeln låg ännu i holländames händer, och oaktadt
åtskilliga förordningar för att uppmuntra den svenska sjöfarten
voro skeppen från det egentliga Sverige, till och med om
kompaniernas skepp inräknades, endast ett ringa fåtal. Svenska
regeringen kunde ej genom en förordning motsvarande den
engelska navigationsakten med ett slag krossa den holländska
frakthandeln, ty Sveriges egen handelsflotta var allt för liten för
att kunna helt och hållet undvara holländarnes. Det gälde
i stället att succesive undergräfva deras makt. För det
första skulle man sätta sig i liflig förbindelse med
utlän-dingar, genom konsuler och handelsagenter inleda direkta
förbindelser med utlandet, och dels själf föra varor till och från
dessa land, dels förmå andra folk att konkurrera med
hollän-darne, dels söka inom Sverige privilegiera lämpliga
nederlags-platser och på så sätt draga utländingar till de svenska hamnarne.
Det nybildade handelskollegiet försummade inga af dessa
utvägar. Uti planen för kollegiet ingick, att konsuler eller
korrespondenter skulle anskaffas i främmande land. Enligt
ett redan 1651 uppsatt förslag, borde handelskollegium på
ej färre än tjugusex olika ställen i Europa hafva agenter,
hvilka skulle insända rapporter till kollegiet. Hade man
ej tillfälle att anställa särskilda tjenstemän, borde man låta
skrifvelser afgå till residenter och politiska korrespondenter,
att de skulle vinnlägga sig om att taga reda på
handelsförhållandena i de orter, hvarest de uppehöllo sig. I detta fall
stannade man ej vid blotta förslag. Eesidenterna Durel
i Helsingör, Pels i Danzig, Metzger i Frankfurt am Main
och Mårtenson i Holland erhöllo order att ingifva
Tegelbundna rapporter dels till kollegiet och dels till dess direktor,
Erik Oxenstierna. Metzger kallades till och med hem till
Sverige för att redogöra för de utländska handelsförhållandena.
Betänkanden inhemtades af i handelsärenden förfame
utländingar, och svenskar utsändes för att taga reda på och
ingifva rapport om utländska handelsförhållanden. 9
Se vi något närmare på alla dessa olika åtgärder, fästes
uppmärksamheten först vid de försök, som gjordes, för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
