Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inväntat adelns beslut utan ensamma »sökt» drottningen. Han
framhöll adelns goda vilja och adelns intresse af hvad de andra
stånden lofvade, samt anmärkte det i de ofrälse ståndens skrift
förekommande uttrycket, att drottningen skulle krönas blott till
tullar och acciser. Presterskapet undskylde sig med att orden
kommo från bönderna, men beklagade tillika godsafsondringen.
Grefve Erik fann sig då föranlåten att vidlyftigt bevisa, att
godsen genom den bättre skötseln de nu åtnjöto afräntade
betydligt mer än förut. Handeln och bergverken förbättrades,
men att skatterna ändock stego berodde af de stora krigen.
1 ännu en konferens den 7 aug. med presterskapet deltog
Erik Oxenstierna. Landtmarskalken var ordförande, men
Erik Oxenstierna var dock den som egentligen förde ordet.
Frågan gälde först jus patronatus och tionden. Erik
Oxenstierna sökte förmedla de olika åsigterna. Slutligen kom
man till frågan om böndernas klagan öfver förtryck. Erik
Oxenstierna ansåg, att bönderna här i landet kunde erhålla
dom öfver sina förtryckare, mente många herrar vara fast
bättre än kronans fogdar, och att adeln fick plikta för alla
oroliga människor i landet, såsom fogdar, inspektorer och
nämndemän. Angående ordet vanbördig, hvaröfver begärts
förklaring, ville han ej inlåta sig i »vidlyftigheter»; ordet
vore motsats till »tjenlig» och sedan gammalt i bruk.2
Afven i utskottet, som rådgjorde med och inhcmtade
rådets mening, deltog Erik Oxenstierna, likaledes i ett den
24 juli tillsatt utskott, som skulle granska propositionen och
adelns privilegier.
I anledning af privilegier, som adeln fordrade för sina
bönder i afseende å skjutsningen, besökte Axel Oxenstierna
och rådet adelns sammankomst den 5 nov. »Jag vill inte råda
Eder», sade han till adeln, »att opiniatrera häruti, hälst emedan
I nu nogsampt se hvad klagomål skattebönderna hafva lagt
in ... . Det som I hafven rätt till, skall jag inte tala om.
Privilegierna är jag så väl tillgifven som någon annan, men
gören intet orätt och låten inte begärligheten transportera
Eder.» Till och med på 1650 års riksdag talte Axel
Oxenstierna så skarpa ord till sitt stånd.
Han understöddes af sin son Erik, ehuru denne likväl
visade sig hafva en mera ensidig ståndsuppfattning. »Yi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
