Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stierna öppnade sammankomsten med ett tal, i hvilket han
visade nödvändigheten af riksdagens sammankallande och
framhöll vigten af »inbördes sämja och endrägtighet, ty
därmed vinnes allt, fastän det synes hafva sine store
besvärligheter med sig». Rådet och ridderskapet hade gemensamma
intressen, och man borde »sökia det närmaste med att sättia
vårt fädernesland i det vilkor, att hvar patriot skulle vilja
ha lust lefva under dess regemente». Han vore nödsakad
tala om statens inkomster och utgifter, »emedan bristen är
eljes obotlig». Inkomsterna voro först de medel, som stå i
konungens händer. De hinder, som funnos för deras riktiga
utgörande måste likväl undanrödjas, men därtill kräfdes icke
allenast konungens disposition utan ock ständernas samtycke.
Sedan vore att märka »riksens egen egendom, därom man
måste caute tala». Endast det nödvändigaste skulle indragas
till ingen enskilds »præjudits». Adeln begärde närmare
upplysning om regeringens planer. Rikskanslären gick dess
önskningar till mötes. Efter att hafva ytterligare betonat, huru
önskligt det vore, »att riket hade medel, hvarmed konungen
kunde regeringen uppehålla, och om man därom», fortsatte
han, »icke drager tidig försorg, skulle regeringen i längden
falla, ty intet regemente föres ut utan medel, som äro senorna
därmed actionerna föras ut till sin vigor. Men därom att tala,
vore taga tiden bort. Det är det högsta betänkande, hvarest
de skola tagas.» Visserligen kunde tullar, acciser, bergverk
och intrader af landet, något draga »men där finnas ock hinder,
att de intet så kunna stiga». Det andra medlet, kronogodsen,
hade redan vid förra riksdagar behandlats, hvaraf dock
endast större oreda uppstått. »Nu måste talas därom och sökas
medel att undvika vidlyftigheter och hjälpa på alla sidor
att understödja det allmänna bästa och erhålla godt
förtroende och enighet». Det kunde bevisas, att några gods äro
i riket, som äro omistandes från kronan, ty det finnes
ordi-nantier och konstitutioner, som hafva sitt stöd och bestånd
på vissa gods. Dessa gods tillhöra antingen militiestaten,
och finnas de ej, så lemnas riket i farlighet, eller amiraliteten,
och dess underhåll är så mycket vigtigare, som numera största
dominiura omkring Östersjön tillkommer Sverige. Allt till
dess underhåll behöfver visserligen ej tagas af gods, men en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>