Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derhandlingar, vid hvilka rikskanslären försvarade flere
gånger och, såsom det synes, ej utan framgång regeringens
förslag, blefvo dessa slutligen antagna. I sitt svar på de
kong-liga propositionerna lofvade borgerskapet dubbla båtsmäns
uppsättande för två år. Y7idare lofvade det en extraordinarie
krigshjälp för 2 å 3 år. Hvar stad hade beviljat för sig,
för såvidt hon hade haft deputerade tillstädes. Frågorna om
kvarntullen och accisen hänskötos till konungen, och
bo-skapsskatten beviljades på tre år. Föröfrigt beklagade sig
ståndet öfver sin fattigdom, så att det hvarken kunde tåla
nya utgifter eller uthärda de gamla utan fruktan att gå
under. Den 4 april inlemnade ståndet sina besvärspunkter,
ej färre än 20 till antalet. I många fall erkände
regeringen det berättigade i ståndets klagomål, särskildt då det
gälde inrotade missbruk, och lofvade ändringar i flere punkter,
främst i skråordningarnes öfverseende, hvilket öfverlemnades
åt handelskollegiet. Deras begäran om lindringar i tullen
och kompaniernas upphäfvande lemnades däremot utan
af-seende. I denna sista begäran hade dock alla stånden
upp-trädt gemensamt. Det var särskildt
skeppsbyggningskom-paniets i Vestervik privilegier, som sågos med
misstänksamma ögon. Detta kompanis skepp hade genom sina
fördelar vid tullbehandlingen lyckats skaffa sig ett slags monopol
på salthandeln med Portugal. Emellertid klagade alla öfver
de dyra saltprisen, och klagomålen torde hafva varit
berättigade. Oxenstierna framhöll för borgerskapets utskott bland
annat fördelarne af att erhålla exercerat båtmansfolk och att
handla i första handen samt menade, att grannarne voro
där-öfver »jaloux». Lagerfelt påvisade på ridd arhuset, att
kompaniets privilegier voro till fördel för Sveriges handel och
ej orsak till de höga saltprisen. Högadelns förkärlek för
kompanierna uppfattades af samtiden såsom egennytta, och
alldeles orätt hade den ej i sin uppfattning. Likväl måste
man ihågkomma tidens ekonomiska åskådningssätt, och de
många andra bevis en Oxenstierna och en Bonde lemnat för
sin nitälskan om den svenska handelns utveckling.lu
Det stånd, som visade den största motsträfvigheten vid
regeringens förslag, var likväl prestest ån det. Allt sedan
riksdagen 1650 hade förhållandet varit spändt mellan adeln och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
